Balintgrupper för läkare

FORSKNING

Inger Holmström framhåller i sin avhandling "Gaining Professional Competence for Patient Encounters by Means of a New Understanding" att "Tid för reflektion, handledning och professionell utveckling bör införlivas i vårdsystemet för att skapa förutsättningar för en högkvalitativ vård."

Holmström har undersökt hur vårdpersonal och läkarstuderande förstår sin professionella roll och mötet med patienten. Avhandlingen visar att endast ett fåtal hade ett patientcentrerat perspektiv i sitt arbete. Genom utbildning och kompetensutveckling skulle detta vara möjligt att påverka.

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala 2002. (Ur Bulletin från föreningen för Medicinsk Psykologi 1/2002.)

 

Dorte Kjeldmand, distriktsläkare i Eksjö, doktorand och dipl Balintgruppledare, forskar i Balintgruppers påverkan. Hennes forskningsresultat presenterar stora skillnader mellan Balintdeltagare och kontrollpersoner. Kjeldmand skriver bl a att Balintläkarna kan kontrollera sin arbetssituation bättre och upplever större arbetstillfredsställelse. De upplever sig kompetenta att ta hand om patienter med somatoform problematik och de remitterar inte sina patienter för att bli av med dem. Hon fann att skillnaderna ökade ju längre tid de deltagit i en Balintgrupp.

Vidare har Kjeldmand funnit att Balintläkarna upplever en högre kvalitet i sitt arbete och känner inte sin hälsa lika hotad som andra läkare.

I djupintervjuer med "äldre" Balintläkare finner man att läkarna har en ökad medvetenhet om sin roll och sina "blinda" fläckar. Skuldkänslor gentemot patienten har minskat medan tålamod och uthållighet har ökat. (Ur Läkartidningen 13/2002.)

 

En studie i Israel, presenterad på Balintkonferensen 2001 i Slovenien, visar på större arbetstillfredsställelse och minskad risk för utbrändhet hos Balintdeltagare. Denna förändring blev tydlig efter 2 års Balintarbete och än mer uttalad efter tre till fyra år. Studien visar också att om man redan visar tecken på allvarlig utbrändhet då sker ingen förändring.

An Evaluation of Balint and Balint-like Groups, A. Mandel m fl. Studien är ännu ej publicerad.
(Ur Läkartidningen 13/2002.)

 

Undersökningen "Handledning i empati" visade att främst manliga läkarstuderande efter några års studier minskar sin empatiska förmåga. Detta ansågs bero på:

"Den ensidiga betoningen av ett intellektuell sätt för kunskapsinhämtning gör att mer mångfasetterade metoder, bl a emotionella, väljs bort.

De studerandes självbild blir mer destruktiv som en följd av att de får ett dehumaniserande, opersonligt bemötande av lärare och annan personal vid sjukhusen. Självförakt resulterar i förakt för andra.

Starka känslomässiga reaktioner väcks av konfrontationen med lidande, död och tabubelagda situationer och handlingar. Detta aktiverar i sin tur psykiska försvar hos de studerande för att eliminera eller minska intensiteten i de egna känslorna, vilket inverkar negativt på den empatiska förmågan." Holm/Strand/Söderberg/Bárány (Ur Läkartidningen 15/1997.)

 

Ingrid Wermelin. Leg psykoterapeut. Telefon 070-29 72 622 ingrid@wermelin.st